Bastun och bastubadandet har en given plats

i den lokala kulturen och kulturarvet.

Många hävdar till och med att bastun 

är en av de viktigaste platserna i hemmet. 

Bastun anses ha många viktiga funktioner och fungerar även 

som en plats för avkoppling, återhämtning och social samvaro.

Bastubadande har länge ansetts ha många positiva hälsoeffekter. 

Förutom att regelbunden rengöring minskar risken för sjukdomar och smittspridning 

har bastubad även förknippats med minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. 

På senare tid har det även publicerats forskningsresultat som stödjer dessa perspektiv.

Historiskt användes bastun även för andra aktiviteter som ställde högre krav på renlighet. 

Det var inte ovanligt att bastun användes som sjukstuga, vid barnafödande, för slakt av djur 

eller för förvaring av avlidna i väntan på begravning.

Det finns många olika bastutyper och alla har sina olika fördelar. 

I området kring Torne älv har rökbastun 

och den traditionella bastun (våtbastun) varit de populäraste. 

Rökbastun eldas utan rökrör med stängda spjäll. 

Rummet fylls av rök och elden värmer upp en stenbädd. 

Strax före badning släcks elden och röken vädras ut.

Värmen i bastun stiger då vatten kastas på den upphettade stenbädden.

Våtbastun värms upp med ett bastuaggregat som antingen eldas med ved eller drivs av el. 

I våtbastun fuktas ofta rummets väggar och sitsar (bastulavarna). 

Den upplevda värmen regleras genom bastuaggregatets temperatur 

samt den ånga som bildas när vatten kastas på aggregatet.

Att bada bastu anses även ha flera viktiga sociala funktioner. 

Många menar att bastun är en fredad plats där människor möts på lika villkor. 

Dispyter läggs åt sidan och sociala skillnader blir inte lika tydliga 

då kläder och övriga accessoarer lämnas utanför bastun. 

Bastubadandet kan därför anses skapa ärliga och mer personliga relationer 

som också bidrar till en ökad social sammanhållning.